Ett hugg, en döende gädda och en avliden örning

Ja, så kan man sammanfatta dagens fiske i Blekinge. Lägg till en magsjuk John och kristallklart vatten, så har du en ganska bra bild av vad som försiggick. Gäddan som högg ångrade sig igen och klev av. Den andra gäddan upptäckte vi när den simmade på sidan ett par decimeter under ytan. När vi kom närmare för en kontroll, sprattlade den till, försvann in i vassen och gav i från sig ett ljud som snarare lät som en flyende kanin än en gädda. Fisk nummer tre som vi lyckades lokalisera var en död havsöring. I övrigt var dagen trevlig och bjöd varken på grundkörningar eller motorhaverier. Vi proppade i oss kopiösa mängder godis och grillade på en kobbe. Tanken gnager dock i huvudet - när man inte får några rejäla fiskkontakter alls hade man lika gärna kunnat fiska med beten utan krokar. Hursomhelst, nu deppar vi i en kväll sedan börjar vi planera nästa exkursion. Kanske rent av med Fanstaff som ciceron. Chip!

Ett oväntat möte

Alldeles begeistrade och med stora förväntningar träffar vi ”Der Alte” ensam på en ö i Blekinge skärgård. Han säger att han varit utan mat i veckor och han är iklädd endast ett tunt ställ av gäddskinn. Ensam och med ett radband av öar i horisonten får vi en pratstund vi sent ska glömma, ett möte vi valt att publicera utan omskrivningar.

- Herr Dr Prof Fischermann vi har hört att ni inte ätit på flera veckor?

- Stimmt!

- Varför utsätter ni er för detta självplågeri?

- Junge man, ”Der mann isst was er isst”

- Hur menar professorn?

- En mätt mage zerstört den instinkt som jeder mann trägt in der rucksack, so einfach ist es. Jederfalls, kultur er ett gift fur jeder fischerman.

- Men flera veckor, det är lång tid?

- Hör mal auf: Der Instinkt ligger lager unter lager av kulturkraut, den muss man langsam plocka till ditt urschprung eller Anima zeigt sin Janusansikte fram. Jag hör att du ganz vergesst das alle leuter har lebt im See, dass muss man erst verstanden, och vill du grossgädda fangen muss du wie grossgädda denken. Wegen till grossgädda geht durch hunger, erst dann vet du hur den denkt! Anima spielt nicht lotterei.

- Menar Ni att ni i denna stund skulle kunna lokalisera en storgädda med endast instinkten som ekolod?

- Naturlich,, en gädda mit erfahrung (=grossgädda) jagen nur wenn er hungrig ist men grossgädda kennen die gefahren im wasser und besonderes kennt er…

Helt plötsligt tystnar professorn och smyger ljudlöst ner i vattnet. Jag och Christian tittar förvånat på varandra och blir samtidigt en smula oroliga över att han dröjer med att komma upp. I stel tystnad och med svag vind i ansiktet sitter vi på stenhällen och vågar knappt andas. Var tog han vägen? Då plötsligt bryts tystnaden bakom oss och en imposant varelse vid namn Fanstaff stövlar rakt in i vårt halvförlamade tillstånd.

- Vem är du, får jag ur mig?

- Ich bin, Fanstaff, der assistent prof Fischerman. Verschwindt oder dö auf einmal..

Hur tydligt och bryskt som helst men efter lite lirkande och löften om en Jägermeister eller två mjuknar Fanstaff och sänker gäddpåken som han haft i beredskap.

- Sie sind gäddanfanger, säger han och nickar mekaniskt med sitt kala huvud!

- Ja det kan väl…

Längre än så hinner vi inte förrän Dr Fischermans assistent börjar ösa ur sig fragment ur sin forskning Vi kan inget annat än iakttaga och fortsätta med vår inspelning.

- Deppa nicht einmal, zweimal oder mehrmal det gäller istället att denken Amerikanisch, stealthz alltso, man ska alltid schymyga vorsichtig på gäddan und pass auf att börja röka zigaretten eller pippa, bier trinken, pissa ja tom scheissen im wasser. Det är inte, noch einmal, är inte stealthz. Jaja mange leute sagen att zigg är OK men Schyll dig gott verdammt selbst när gäddan zer glöden auf dem zigg. Zigg auf wiedersehen gädda som gamle Fanstaff immer gesagt. Jag darf sagen att solche dylika beteenden visar på swachheit i din charakter och Du skall fan gå hem direct!

Han gör en konstpaus och tittar konstigt, först på Christian och därefter på mig. Jättemannen väcker ett obehag och hans intolerans gör sig påmint i varje uttryck och rörelse. Dessutom tar han ett kliv närmare oss samtidigt som han klär av sin 1900 tals tyska i rasade takt.

- Alle gäddor leser av en nolla på nolltid, sagt Fanstaff. Sedan muss man verstanden att det som gäller i alle sitazionen är att ha så viele spänd lina wie möglich. Kasten för Mutter Therasa nicht das bete im wasser, mycket vanlig anfangerfehl. Betet muss sehr explosiv ner i wasser aber utan att uppröra ytan eller was gibts da runder. Verstanden!

Sedan tystnar Fanstaff och riktar blicken mellan oss för ur vattnet stiger professorn med den största gädda vi någonsin skådat. Han håller milt och försiktigt i besten som måste vara upp emot två meter lång och täckt av fjäll i pansartjocklek. Ansiktsuttrycket hos professorn ger ingen information om vad han tänker eller känner och vi står ännu en gång förvånade och mållösa inför det oväntade.

- Hunger gibt Anima und Anima gibt Hunger. En gäddas Persona kanst du nur kennen im Hunger und da nur hör du gäddan prata i det kollektivt undermedvetna. Das ist genau das was vereint mein Anima mit dein Anima und Das Anima Die gädda.

- Men, harklar jag fram, hur kunde du fånga gäddan utan redskap?

- Hunger är mitt spö och Anima er mitt bete, Auf wiedersehen junge!

Vilket möte, men nu vet ni varför så få är förberedda på +20 kg!

Nu går vi för det svenska rekordet!

Att fiska är så klart en trevlig hobby. Men för oss är det lite mer än så. Målsättningen med höstens gäddfiske är helt enkelt att sätta nytt svenskt rekord i spöfångad gädda. Alltså behöver vi fånga en gädda på åtminstone 19,4 kilo. Men för att inte behöva hänga upp oss på ett hekto hit eller dit, siktar vi på 20 kilo plus. Allt känns bra så här långt. Vi är mentalt laddade, välutrustade (jajamensan) och väl samspelta. Om vi slår det svenska rekordet kommer vi först att lägga ut den informationen här.

På fredag smäller det

På fredag lämnar vi Skåne bakom oss och styr in i Blekinge och den vackra skärgården. Tyvärr gör vi det utan någon båt i släptåg. Ingen av motorerna ville nämligen vara med och leka och ska de tjura på det viset får de snällt stanna hemma. Har för övrigt ryckt i startsnöret åtminstone 500 gånger men utan någon gnista kan jag nog fortsätta livet ut utan att få liv i pentan. Hursomhelst, vädret ser lovande ut och vi är sjukt sugna. Återkommer med rapport när fredagen har passerat.

Konstverket felaktigt titulerat!

I hasten fick konstverket fel namn. Rätt titel ska vara "kräftskiva med föräldraföreningen". Vi beklagar misstaget.

Bjud på unikt konstverk

Vi har härmed det stora nöjet att auktionera ut ett av våra konstverk, nämligen bilden "misslyckad avkrokning". Bilden är värderad till 4.500 kronor men vi säljer den till högstbjudande. All vinst, med avdrag för administrativa kostnader, går oavkortat till öl inför nästa fiskeresa. Välkommen med ditt bud!

Hur många gäddor finns det egentligen?

En tanke som ofta slår en är "hur många gäddor finns det i den här viken egentligen". Speciellt dagar då man kastar och kastar utan ett enda hugg. Man undrar liksom. Så om någon har en teori kring hur många gäddor det står per kvadratkilometer i Blekinge - sjung ut! Det beror naturligtvis på vilken plats man befinner sig på, men vad kan det röra sig om? Står det 10, 100 eller 1000 fiskar i en typ 100 meter bred vik?

Man lär så länge man lever

Fortsätter att tjonga upp lite gamla bilder i väntan på höstens första gäddexkursion. Sist vi vad ute råkade en sten komma flygande under vattnet och träffa vår propeller. Efter en timmes fri drift fick vi bogserhjälp av vänliga kompisar. Numera vet vi vad en brytarpinne är och vilken funktion den fyller.

En gäddfiskares anatomi

Som de fullfjädrade gäddvirtuoser vi är, sätter vi stort värde på detaljerna. Här demonstrerar John de kanske viktigaste detaljerna av alla - den iskalla blicken, de orangea byxorna och den livsbejakande solkepsen. Knappt tolv timmar senare hade samme fiskare plockat resans första gädda från just den här bryggan. Själv använde jag samma brygga som plattform för att tappa mitt nya jerkset i vattnet. Proffs ut i fingerspetsarna. Frågan är bara vad vi är proffs på.

Jag är inte rädd, jag kan fiska

John och jag är garvade gäddspecialister med säkert 50 gäddor under bältet (förmodligen vad en duglig gäddfiskare fångar på 45 minuter med förbundna ögon och pastaslev). I snitt brukar vi fånga en gädda per 435 kast. Bra? Dåligt? Skit samma. Vi satsar på kvalitet och på att ha kul. Trots det har vi lyckats plocka upp ett antal skapliga fiskar genom åren. Publicerar en av dem, gädda på 10.3 kilo från Blekinge skärgård. Återsatt med livet i behåll. Så klart.

Då kör vi!

Yes. Bloggen är på plats och huvudena är fulla av (relativt) goda idéer. John och jag, Christian, sjösätter härmed vårt nya stora projekt - en fullskalig satsning på gäddfiske i Blekinge skärgård. 100% catch and release, vilket vi oftast praktiserar genom att inte fånga några fiskar överhuvudtaget. Ibland fiskar vi till och med utan krokar, i andra fall inleder vi fisketurerna med att sänka delar av utrustningen på två meters vattendjup. Senast det hände placerade vi (eller rättare sagt Christian) ett splitternytt jerkset på botten i en av våra fiskevikar. Setet fiskades senare upp men jag fick dessvärre jerka utan fungerande slirbroms resten av helgen.

Hursomhelst, nu ska det bli ordning på torpet. Under de närmaste veckorna kommer vi att utrusta och uppdatera Johns båt - aka - gäddräcern. Därefter hyser vi en förhoppning om att kunna placera räcern på en hamnplats nära våra fiskevatten i Blekinge.

Båtmässigt blir första steget att smålira lite med utombordsmotorn - för närvarande en damkörd Volvo Penta 90 på 9 maffiga hästkrafter. Därefter, tja, kanske städa själva båten fri från kottar, eklöv och brustna förhoppningar.

Inom ett par veckor borde vi vara klara för launch. Då smäller det.