Ett oväntat möte

Alldeles begeistrade och med stora förväntningar träffar vi ”Der Alte” ensam på en ö i Blekinge skärgård. Han säger att han varit utan mat i veckor och han är iklädd endast ett tunt ställ av gäddskinn. Ensam och med ett radband av öar i horisonten får vi en pratstund vi sent ska glömma, ett möte vi valt att publicera utan omskrivningar.

- Herr Dr Prof Fischermann vi har hört att ni inte ätit på flera veckor?

- Stimmt!

- Varför utsätter ni er för detta självplågeri?

- Junge man, ”Der mann isst was er isst”

- Hur menar professorn?

- En mätt mage zerstört den instinkt som jeder mann trägt in der rucksack, so einfach ist es. Jederfalls, kultur er ett gift fur jeder fischerman.

- Men flera veckor, det är lång tid?

- Hör mal auf: Der Instinkt ligger lager unter lager av kulturkraut, den muss man langsam plocka till ditt urschprung eller Anima zeigt sin Janusansikte fram. Jag hör att du ganz vergesst das alle leuter har lebt im See, dass muss man erst verstanden, och vill du grossgädda fangen muss du wie grossgädda denken. Wegen till grossgädda geht durch hunger, erst dann vet du hur den denkt! Anima spielt nicht lotterei.

- Menar Ni att ni i denna stund skulle kunna lokalisera en storgädda med endast instinkten som ekolod?

- Naturlich,, en gädda mit erfahrung (=grossgädda) jagen nur wenn er hungrig ist men grossgädda kennen die gefahren im wasser und besonderes kennt er…

Helt plötsligt tystnar professorn och smyger ljudlöst ner i vattnet. Jag och Christian tittar förvånat på varandra och blir samtidigt en smula oroliga över att han dröjer med att komma upp. I stel tystnad och med svag vind i ansiktet sitter vi på stenhällen och vågar knappt andas. Var tog han vägen? Då plötsligt bryts tystnaden bakom oss och en imposant varelse vid namn Fanstaff stövlar rakt in i vårt halvförlamade tillstånd.

- Vem är du, får jag ur mig?

- Ich bin, Fanstaff, der assistent prof Fischerman. Verschwindt oder dö auf einmal..

Hur tydligt och bryskt som helst men efter lite lirkande och löften om en Jägermeister eller två mjuknar Fanstaff och sänker gäddpåken som han haft i beredskap.

- Sie sind gäddanfanger, säger han och nickar mekaniskt med sitt kala huvud!

- Ja det kan väl…

Längre än så hinner vi inte förrän Dr Fischermans assistent börjar ösa ur sig fragment ur sin forskning Vi kan inget annat än iakttaga och fortsätta med vår inspelning.

- Deppa nicht einmal, zweimal oder mehrmal det gäller istället att denken Amerikanisch, stealthz alltso, man ska alltid schymyga vorsichtig på gäddan und pass auf att börja röka zigaretten eller pippa, bier trinken, pissa ja tom scheissen im wasser. Det är inte, noch einmal, är inte stealthz. Jaja mange leute sagen att zigg är OK men Schyll dig gott verdammt selbst när gäddan zer glöden auf dem zigg. Zigg auf wiedersehen gädda som gamle Fanstaff immer gesagt. Jag darf sagen att solche dylika beteenden visar på swachheit i din charakter och Du skall fan gå hem direct!

Han gör en konstpaus och tittar konstigt, först på Christian och därefter på mig. Jättemannen väcker ett obehag och hans intolerans gör sig påmint i varje uttryck och rörelse. Dessutom tar han ett kliv närmare oss samtidigt som han klär av sin 1900 tals tyska i rasade takt.

- Alle gäddor leser av en nolla på nolltid, sagt Fanstaff. Sedan muss man verstanden att det som gäller i alle sitazionen är att ha så viele spänd lina wie möglich. Kasten för Mutter Therasa nicht das bete im wasser, mycket vanlig anfangerfehl. Betet muss sehr explosiv ner i wasser aber utan att uppröra ytan eller was gibts da runder. Verstanden!

Sedan tystnar Fanstaff och riktar blicken mellan oss för ur vattnet stiger professorn med den största gädda vi någonsin skådat. Han håller milt och försiktigt i besten som måste vara upp emot två meter lång och täckt av fjäll i pansartjocklek. Ansiktsuttrycket hos professorn ger ingen information om vad han tänker eller känner och vi står ännu en gång förvånade och mållösa inför det oväntade.

- Hunger gibt Anima und Anima gibt Hunger. En gäddas Persona kanst du nur kennen im Hunger und da nur hör du gäddan prata i det kollektivt undermedvetna. Das ist genau das was vereint mein Anima mit dein Anima und Das Anima Die gädda.

- Men, harklar jag fram, hur kunde du fånga gäddan utan redskap?

- Hunger är mitt spö och Anima er mitt bete, Auf wiedersehen junge!

Vilket möte, men nu vet ni varför så få är förberedda på +20 kg!